SRJ C 14

Blygsam begynnelse

SRJ Co 9 i Bärby i ett museitåg 1998. Foto: Lars Granström

Det här är en av de första personvagnarna på Stockholm–Rimbo Jernväg (SRJ). Se dig gärna omkring i vagnen och notera särskilt:

  • De hårda träbänkarna i tredje klass. Före 1930-talet är komforten i tredje klass låg.
  • Pärlsponten i tak och väggpaneler, typisk för tiden runt förra sekelskiftet.
  • Fotogenbelysningen i taket. Från början hade vagnen stearinbelysning. Varken fotogen eller stearin ger så mycket ljus, men 1890-talets resenärer är inte heller vana med mycket mer upplysning ombord.
  • Plåtklädseln utvändigt, som ligger utanpå en trästomme. Detta är den absolut vanligaste utformningen av vagnar under 1800-talet.

Teknisk data

Beteckning SRJ C 14
Tillverkningsår 1886
Tillverkare AB Atlas
Vikt 6 ton
Längd 6,9 m
Antal sittplatser 24 st

Biografi

Även om SRJ i huvudsak byggs för godstransporter från Roslagen in till huvudstaden beställer järnvägsbolaget även 20 stycken små tvåaxliga personvagnar inför uppstarten av trafiken. Atlas verkstäder i Vasastaden, Stockholm ligger på smidigt avstånd från järnvägen så de blir lämpliga leverantörer. 

Vagn 14 har sittplatser i tredje klass, vilket på denna tid innebär en mycket sparsam, men ändå omsorgsfullt utformad, inredning med träbänkar. Alla kommoditeter är förbehållna de välbärgade resenärerna i andra klass, så som är normen i hela samhället vid den här tiden.

SRJ ska med tiden visa sig vara ett järnvägsbolag som röner stora framgångar. Resandet ökar i snabb takt. De gamla vagnarna från invigningen är små och har få sittplatser. Dessutom går de ganska skumpigt i spåret. Vid alla kommande leveranser kommer man därför att välja större och bekvämare boggivagnar. Gamla SRJ C 14 får ändå fortsätta transportera resenärer till 1939 då den blir tjänstevagn, bl a för förvaring av material. 1973 köps vagnen in av Lennakatten. Där väntar ett omfattande renoveringsarbete där vagnen återställs till leveransutförande. 

Om tillverkaren

Atlas verkstadsområde 1902. Foto: Okänd/Stockholmskällan

AB Atlas (från 1890 Nya AB Atlas) var ett svenskt industri- och verkstadsföretag som grundades 1873 av av järnvägsingenjören Eduard Fränckel samt finansiärerna David Otto Francke och André Oscar Wallenberg. Verkstaden var belägen i Vasastaden i Stockholm, intill Norra Stambanans sträckning.

1917 gick bolaget samman med AB Diesels Motorer och bildade AB Atlas Diesel, sedermera känt som Atlas Copco. Verkstaden i Vasastaden lades ned 1927 och idag finns bostadskvarter på platsen. Området kallas idag för Atlasområdet.