På Lennakattens 33 km långa sträckning finns det sex stationer, åtta hållplatser och en lastplats, med andra ord totalt 15 stycken trafikplatser. Alla trafikplatser utom en, Fyrislund, är bevarade från den tid då tågen gick reguljärt på järnvägen. Trots detta finns det ett antal trafikplatser som har lagts ner genom åren. På denna sida har vi sammanställt samtliga nedlagda trafikplatser längs Lennakatten, och vad som finns kvar att se av dem.
Många av dessa trafikplatser är lastplatser och stickspår som fanns de första åren på järnvägen. Lastplatser och stickspår är markerade med grå bakgrund.
- Uppsala Östra station (första stationen)
- Uppsala hamnspår
- Uppsala Östra station (andra stationen)
- Skölstad hållplats (första hållplatsen)
- Skölsta lastplats
- Locksta hållplats
- Gunsta stickspår
- Funbo hållplats
- Björktomta hållplats
- Selknä lastplats
- Selknäs och Byrsjöns grusgrop
- Länna bankorsning
- Faringe station (första stationen)
Uppsala Östra station (första stationen)
Period: 1876–2005
Den ursprungliga stationen i Uppsala öppnade samtidigt som järnvägen 1876. Ursprungligen sköttes stationen av SJ som drev den närliggande Norra Stambanans station i Uppsala. Därför hette stationen först bara ”Upsala”, och namnet Uppsala Östra kom 1912 då SJ slutade sköta stationen och järnvägen tog över driften själv. Stationen hade som mest fem spår i bredd, omlastningsbrygga för att flytta gods från normalspåriga vagnar till smalspåriga och ett motorvagnstall. 1955 byggdes en ramp för att kunna köra upp normalspåriga godsvagnar på smalspåriga överföringsvagnar, och därmed försvann behovet av omlastning av godset.
1971 revs stationshuset, och när museitågen började köra på Lennakatten 1974 fick biljetter lösas i en tillfällig barack. När nya Uppsala Central började byggas 2005 fick Uppsala Östra flytta.
Där Uppsala Östra låg finns idag huset Eldaren där bland annat Region Uppsala har kontor. Området är kraftigt ombyggt och det finns inte så mycket att se av stationen idag.
Uppsala hamnspår
Period: 1879–1955
1877 byggde SJ ett spår med normalspårvidd (1435 mm) från deras järnväg ner till Uppsala hamn, vid Fyrisån, längs sträckan där Strandbodgatan idag går. Två år senare kompletterades hamnspåret med en tredje skena så att även Upsala–Lenna Jernvägs (ULJ:s) smalspåriga tåg (891 mm spårvidd) kunde köra gods ner till hamnen. Från början korsade ULJ:s spår SJ:s järnväg mot Stockholm i plan, men 1912 byggdes en viadukt så att ULJ:s tåg inte skulle störa SJ:s trafik. När Strandbodkilen byggdes 1934 vändes infarten till hamnspåret från att tidigare avvikt från järnvägen norrifrån till att avvika från järnvägslinjen utanför infarten österifrån, där Bergsbrunnaparken nu ligger, och ned längs kanten av Strandbodgatan söderut mot hamnen.
Hamnspåret slutades användas av Lennakattens dåvarande ägare SRJ 1952 och den tredje skenan revs upp 1955. Normalspåret låg kvar fram till 1980-talet, då det ersattes av ett nytt industrispår längre söderut, vid Kungsängen.
Det finns inget kvar att se av detta hamnspår.
Uppsala Östra station (andra stationen)
Period: 2006–2011
Medan Uppsala Central byggdes om fick Lennakattens station Uppsala Östra tillfälligt flytta på sig till Bergsbrunnaparken, en avkortning med ungefär 750 meter. Här fanns tre spår i bredd och en stor träplattform mellan spår 1 och 3, som delvis täckte spår 2. Ett tillfälligt stationshus uppfördes. 2011 stod nya Uppsala Central kvar, och Uppsala Östra kunde flytta igen till ett nytt läge vid Uppsala C. Spåren byggdes om för att bli en driftbangård till nya Uppsala Ö och stationshuset flyttades till Marielund där det idag är ett café.
Eftersom stationen idag fungerar som driftbangård för nuvarande Uppsala Östra station finns det mycket kvar av den tillfälliga stationen. I framtiden är det möjligt att Lennakatten får återvända till denna plats för Uppsala Östra station när Uppsala Centralstation ska byggas om igen.
Skölstad hållplats (första hållplatsen)
Period: 1877–1878
Skölsta hållplats är idag en hållplats på Lennakatten som, tack vare bostadsområdet i närheten, har ganska många påstigande. Men vad många inte vet är att dagens hållplats faktiskt är den andra hållplatsen som har funnits i Skölsta.
Året efter att järnvägen mellan Uppsala och Länna öppnade anlades en provisorisk hållplats vid Skölsta gård (eller Skölstad som området hette då). Ett tåg om dagen stannade vid denna hållplats. Försöket slog väl ut, så året därpå öppnades en permanent hållplats. Den nya hållplatsen, som vi idag känner som Skölsta hållplats, anlades dock över 600 meter längre österut, i området som då hette Skansen. Detta var troligen för att inte behöva stanna och starta i den besvärliga Skölstabacken.
Inget finns kvar att se av denna hållplats.
Skölsta lastplats
Period: 1883–1800-tal
Ett stenbrott fanns här i Lennakattens tidiga dagar, ägt av stenhuggaren Alfred Karlsson. Han lät här uppföra ett sidospår och vändskiva för att enklare kunna lasta vagnar med sten från stenbrottet.
Om man letar noga kan man se lämningar av spår och vändskiva från denna lastplats, ca 200 meter öster om Skölsta hållplats.
Locksta hållplats
Period: 1870-tal–1886
Inte så mycket är känt om denna hållplats som endast fanns några få år vid korsningen på Lockstagärdet. Hållplatsen låg endast 800 meter från Bärby station, så de fåtaliga resenärerna fick efter nedläggningen gå dit.
Vid Locksta hållplats låg också i järnvägens barndom ett stickspår till ett mindre stenbrott, ägt av stenhuggare Alfred Karlsson (samma som i Skölsta). Läget för detta stickspår är dock inte känt.
Det enda som finns att se av denna hållplats är det trekantiga område där hållplatsen låg.
Gunsta stickspår
Period: 1879–1912
Öster om Gunsta hållplats öppnades 1879 ett stenbrott för att leverera sten till det nya universitetshuset i Uppsala. Stenbrottet ägdes återigen av samma Alfred Karlsson som ägde stenbrotten i Skölsta och Locksta. Till detta stenbrott gick ett kort stickspår för att underlätta lastningen av vagnarna.
Det finns inget kvar att se av detta stickspår.
Funbo hållplats
Period: 1930–2013
Funbo hållplats öppnade 1930 för att konkurrera med lokala taxiägare. Från början fanns ingen plattform, endast en soffa och en namnskylt, men den tillkom 1932 tillsammans med en liten väntkur. Allt togs bort 1967 efter att persontrafiken hade lagts ner. På 1980-talet öppnade hållplatsen igen för museitågen. På grund av lågt resandetal och en olämplig placering i botten av en dal så har dock i princip inga tåg haft uppehåll här sedan 2013, men är hållplatsen inte formellt nedlagd.
Det finns inget kvar att se av denna hållplats.
Björktomta hållplats
Period: 1980–2004
Björktomta var en liten och enkel hållplats som öppnades av museijärnvägen för resande till den fritidsgård som Pingstkyrkan då drev. Fritidsgården är idag nerlagd och 2004 lades hållplatsen ner.
Grusplätten där den lilla plattformen stod finns kvar att se än idag.
Selknä lastplats
Period: 1870-tal
Possessionaten Iggberg fick i december 1876 tillstånd att lasta ved på öppna godsvagnar vid en enklare lastkaj ca 300 meter öster om nuvarande Selknä hållplats (hållplatsen öppnade dock inte förrän 1915). Lastkajen fanns några år under slutet av 1870-talet.
Det finns inget kvar att se av denna lastplats.
Selknäs och Byrsjöns grusgrop
Period: 1875–1890-tal
Det gick i närheten av Selknä ett stickspår ner till en grusgrop där grus och sten togs för byggnationen av järnvägen mellan Uppsala och Länna. Stickspåret utgick vid sjön Byrsjön, ungefär där korsningen med vägen till Fjällnora ligger idag. Efter att järnvägen stod klar användes spåret för uppställning av possessionaten Iggbergs vedvagnar (se Selknä lastplats ovan). Stickspåret revs på 1890-talet.
Banvallen som spåret gick på finns det här och var rester av, men mycket har försvunnit. Grusgropen finns kvar, men trädbevuxen. På 1980-talet var det planer på att återanvända en bit av banvallen för en bibana från Byrsjön ner till Fjällnora friluftsområde, men av detta blev inget.
Länna bankorsning
Period: 1884–1955
Länna bruk hade utöver Lennakattens järnväg ett internt spårsystem som trafikerades av hästdragna trallor. Någon gång på 1800-talet förlängdes spårsystemet till en kaj vid sjön Fjärden, ca en kilometer från masugnen. När Lenna–Norrtelje Jernväg (LNJ) öppnade 1884 blev det således en korsning mellan brukets spår och LNJ:s spår. Denna korsning kallades Länna bankorsning.
Spårsystemet ner till Fjärden och bankorsningen låg kvar fram till 1955 då den ersattes på samma plats av ett stickspår från järnvägen till bruket, som finns kvar än idag.
Banvallen som spårsystemet gick på finns kvar att se mellan den före detta bankorsningen och vägen bakom den närliggande banvaktsstugan, men i övrigt finns inga rester från detta spårsystem.
Faringe station (första stationen)
Period: 1984-1921
När LNJ öppnade 1884 anlades en liten station i byn Näsby, på ungefär samma plats som dagens station. Stationen fick namnet Faringe efter kyrkan sju kilometer bort. Stationshuset låg 40 meter öster om det nuvarande stationshuset. Denna första station var anlagd i en kurva, vilket inte var optimalt på grund av den försämrade sikten, men det intilliggande träskområdet försvårade troligen en mer rak byggnation.
När Faringe blev knutpunkt mellan LNJ och den nya Faringe–Gimo Järnväg 1921 fick byn en ny, betydligt större station. För den nya stationen trotsade man sankmarken och anlade en rak bangård.
Den ursprungliga infarten till Faringes gamla station finns kvar att se än idag. Stationshuset finns faktiskt också bevarat. Det är flyttat ett trettiotal meter, kraftigt ombyggt och är idag bostadshuset som står i vändslingan vid Faringe station. Under många år var huset överliggningslokal för järnvägspersonalen.